Sitter och funderar över det här med andlig utveckling. Jag gör det lite då och då, gissar att du gör det också.
Jag har märkt genom åren att jag blir ledd i olika riktningar. Nyfiken som jag är tittar jag gärna närmare på det som dyker upp och om allt känns rätt så fördjupar jag mig i det hela. Men ibland blir jag lite förvirrad. Kanske för att jag är så mån om att andra ska må bra och att jag anpassar mig ganska lätt till nya omständigheter. Ibland läser jag vad andra tycker och tänker och om det inte stämmer med det jag tycker och tänker så är det lätt att fundera: -Har jag fel? Men i slutändan blir jag ändå klar över att vi är alla olika och behöver tycka, tänka och leva på det sätt som vi själva mår bra av.
Det som dök upp den här gången var att jag läste vad en kollega, som jag respekterar mycket, skrev om att hon önskade att det snart skulle vara självklart att äta vegetariskt när man sysslade med andlig utveckling, att det inte skulle vara möjligt att ha likdelar på tallriken då.
Jag har många gånger önskat att jag skulle vara vegetarian faktiskt till och med frukterian. Eller varför inte leva på luft som Jasmuheen och Curt Jonsson? Det skulle verkligen vara det ultimata. Jag försökte i många år att bara äta vegetariskt faktiskt men började må sämre och sämre, fick mer och mer konstiga symptom. Det gick så långt att jag blev sjukskriven och hade 5 olika diagnoser. Jag såg ett liv i rullstol framför mig och den enda hjälp jag fick var smärtlindring med mediciner som min kropp slog bakut för.
För att göra en lång historia kort så insåg jag att en stor bov i dramat var min kost. Jag var känslig för mycket kolhydrater. Dessutom skulle jag äta animaliskt. Det tog emot, ska jag säga. Det tog verkligen emot. För, liksom min kollega nämnde, hade jag dragit ett likhetstecken mellan vegetarisk kost med mycket frukt och andlig utveckling. Nu är väl loppet kört för mig, tänkte jag.
Nej, det är inte kört. Jag utvecklas fortfarande och kommer att fortsätta att utvecklas. Att jag äter fisk, fågel, vilt, ägg och ost har inte bromsat mig. Däremot har min kropp och mage läkt så jag kan jobba igen. Jag kan leva i min kropp och göra det jag brinner för.
Även om jag äter animaliskt är jag verkligen inte för djurplågeri, köttproduktion och pälsuppfödning under vidriga förhållanden. Jag är noga med vad jag äter, det ska vara så rena produkter som möjligt och fisken eller djuret ska vara vildfångat. Odlat skyr jag för det är inte naturligt.
Vi är alla olika individer och har olika behov. Vi måste hitta vårt eget sätt att leva så vi mår bra även om det sättet inte passar grannen eller bästa kompisen. Så jag försöker att inte låta andras åsikter om hur man bör leva beröra mig, men det är svårt. Men jag tränar, varje dag.
Sitter och funderar över det här med andlig utveckling. Jag gör det lite då och då, gissar att du gör det också. 
Jag har många gånger önskat att jag skulle vara vegetarian faktiskt till och med frukterian. Eller varför inte leva på luft som Jasmuheen och Curt Jonsson? Det skulle verkligen vara det ultimata. Jag försökte i många år att bara äta vegetariskt faktiskt men började må sämre och sämre, fick mer och mer konstiga symptom. Det gick så långt att jag blev sjukskriven och hade 5 olika diagnoser. Jag såg ett liv i rullstol framför mig och den enda hjälp jag fick var smärtlindring med mediciner som min kropp slog bakut för. 
Även om jag äter animaliskt är jag verkligen inte för djurplågeri, köttproduktion och pälsuppfödning under vidriga förhållanden. Jag är noga med vad jag äter, det ska vara så rena produkter som möjligt och fisken eller djuret ska vara vildfångat. Odlat skyr jag för det är inte naturligt.